torsdag 2 april 2009

Om modebloggsdilemmat


Jag läste hos UnderbaraClara om modebloggsdilemmat, eller kanske mode(bloggs)dilemmat. För hela hennes text rekommenderar jag ett besök där. Men det jag fastnar mest för bland hennes formuleringar är det följande:




"Ja, det finns många bevis för bloggvärldens skevhet. Ibland får jag kommentarer i stil med Du är så härligt kurvig och visar på ett sunt ideal. Det låter ju fint men faktum är att jag inte är kurvig. Jag är en slank storlek 38. Men det gör mig till en tungviktare i bloggsammanhang. Att kalla mig kurvig är ett hån mot alla som är kurviga på riktigt. För vad ska i så fall dom kalla sig? Feta? Våra ögonmått är uppenbarligen rubbade. Förvridna av exponeringen av ett väldigt ensidigt kroppsideal."

Visst är det så! När vi är vana att se modebilder med modeller som bär de kläder vi sedan ska köpa tror man ju att de representerar någon slags normalstorlek. De bilder/referensramar som lagras i våra hjärnor är påverkade av det vi sett. Även om jag hör påståenden som: Vi vet ju att de är pinnsmala och har specialstorlekar och att bilderna är retuschade. Ja men det hjälper inte för våra hjärnor är nog inte utrustade för att sortera på yttre logik.

UnderbaraClara är en lång och ståtlig kvinna, ingen tvekan om saken. Hon är en förebild eftersom hon visar att man kan bära kläder som framhäver en timglasfigur. Clara har en vacker byst och det är kurvor.

Timglasfigur är en av flera klassiska kroppsformer. En del nämner 4 andra nämner 12. När det pratas om fyra är det triangel med basen nedåt/skedform, triangel med basen uppåt, timglas och rektangel. För de tolv kommer länken här. Alla dessa kategorier följs av tips på kläder som framhäver kroppsformen allra vackraste sidor. Om man nu lyckas hitta kläder som passar.

För, och nu kommer vi till mina egna subjektiva uppfattningar om kläder i affärerna, de kläder som finns att köpa är inte alltid skapade för att framhäva former. Jag tycker detta är svårt att förklara. Jag kan på ett sätt förstå att klädfabriker måste arbeta efter en standardstorlek, men jag tvivlar ändå på att jag är ensam kvinna i Sverige som har en storlek runt stussen och en annan runt midjan. När jag provar en kjol i en stor klädkedja i Sverige 2009 så är midjelinningen för vid. Jag vill ha större bredd i utbudet av kläder. En bredd som tillåter fler kroppsformer.

Evis verkar ha kunskap om detta med klädkonstruktion och sådant. Kanske kan hon förklara någon gång? Här skriver hon om Vanity Sizing.

En annan sak jag grubblar på eftersom jag i stort sett aldrig läser någon annan modeblogg än Claras är: hur sjutton ser de andra bloggskribenterna ut? De måste ju ha rektangulära kroppar utan bröst. För Clara är kurvig, hon har ju bröst och hon framhäver stussen med fina kjolar. Hur som helst. Min uppfattning är att varje kvinna ska få känna sig vacker med den kropp hon fått.

Allra sist skriver Clara: "Det sorgliga är att bara en sorts tjej får plats på toppen. Och frågan är om det någonsin kommer att förändras? Allt handlar ju i slutändan om vilka bloggar vi väljer att besöka." Mitt svar på det dilemmat är att vi som besökare vågar leta oss vidare och hitta andra bloggar. Man måste inte läsa de som ligger på topplistor. Guldkorn finns säkert överallt.

Här är tre jag kikar på mer eller mindre ofta. Har du några andra tips?
1. Om stil
2. Vackra kläder och annat
3. One Dreamy Closet

7 kommentarer:

Anonymous sa...

som clara själv skrev där uppe ser hon sig själv inte som kurvig, utan smal. att du ser henne som kurvig är nästan som att du säger emot dig själv.

Anna E.B (vill byta från Kittybloggar'n) sa...

Hej anonym. Du får gärna förklara mer om hur du tolkar min text. Det är möjligt att min text inte blir helt logisk utan att ha läst alla kommentarer i Claras blog. Detta är dock en mer kravfri miljö och jag väljer att presentera mina tankar så här.

Jag håller med Evis när det gäller kurvor. Är man platt kan man inte ha kurvor men sticker något ut och kroppen får en form av kurvor är man kurvig. Min stora poäng är att alla ska få känna sig vackra oavsett rådande modeideal.

Kurvigt kan inte tolkas tycker jag. Det finns raka vägar och kurviga vägar.

Jag tycker inte att Clara eller någon annan ska ursäkta sin kroppsform.

Anna sa...

www.beyondsizes.wordpress.com är värd att besöka!
En mycket tjusig och kurvig (på riktigt!) kvinna med underbar stil och sunda reflektioner om saker och ting!

Jonny sa...

Det finns inte särskilt många accepterade kroppsformer i Sverige och det är en begränsad liten modeklick som sätter standarden. De flesta affärer är en plåga att besöka även som man. Är man som jag 197 cm lång så hittar man inte en kavaj som passar om man besöker de vanligaste affärerna. Återstår att få en specialsydd i en svindyr herrekipering. Byxor är också svårt. Om man som jag behöver byxor med långa ben, så får man också en midja som motsvarar en sumobrottares. Kvinnor som har lite former tvingas välja på ett begränsat utbud på en specialavdelning eller beställa från specialbutiker på Internet.

Anna E.B (vill byta från Kittybloggar'n) sa...

Jonny: bra att du påminner om männens dilemman.

Jonny sa...

Anna: Ja, fast jag tror kvinnor är mer utsatta. Män kan se lite mer slitna ut och det betraktas bara som lite charmigt. Och så är nog lite mer accepterat att män har exempelvis trivselmage. Men så fort man avviker lite från standardmallen blir det problem i affärerna.

Lillgull sa...

Hej!
Kil att du länkade till min blogg! Jag blir såklart oerhört smickrad och glad. Mina kruvor växer som det nu är iom att jag ska ha barn. Min stil har blivit grymt begränsad av detta faktum då jag måste handla kläder på kedjorna och inte längre kan välja ur min egen samling.
Beyondsizes var en av de bloggar som inspirerade mig att börja skriva själv! Jag insåg att det fanns "normala människor" (nu menar jag till skriftmässig begåvning och mental våglängd) som bloggade som var trevliga och hade ett budskap. Inte bara ville skryta med märkeskläder i 3000 kr klassen och framhäva hur sockersött smala tonårskroppar de hade. Bloggvärlden behöver verkligen alla, eftersom vi är så olika till kroppen och sinnet, så behövs alla möjliga olika bloggar. Det tråkiga är att det alltid är de likriktade och kommersiellt gångbara som syns i media och får uppmärksamhet. Det är samma i bloggvärlden som i medievärlden i övrigt idag. Man måste va snygg för att få synas. Det räcker inte med att man har nått vettigt att säga. TYVÄRR!
Men det kan man ju iofs skita i och blogga på ändå, alltid är det någon som hittar ens blogg som verkligen får ut något och blir stärkt av att se att det finns någon likasinnad där ute :)