måndag 26 mars 2012

Hallen i det lilla huset - under tiden

Har du också börjat knöppla på en sårskorpa och inte kunnat sluta? Börjat klippa i en risig buske och inte slutat förrens den är puts väck och får växa upp på nytt? Börjat riva i glasfiberväv och inte slutat förrens allt är borta? Jag har gjort allt detta. Det blir ett slags flyt av energi och känslan av att ha rensat bort gammalt mög är finfin.

Så blev det i den lilla hallen, i det lilla huset. En liten flik åkte bort, sedan en stor bit och ännu ett rejält flak. Hux flux gick det inte att stoppa oss!

Nu börjar väven att ryka



Grönt är skönt! Bilderna går att klicka lite större. I morgon kommer några glimtar av det färdiga resultatet.

2 kommentarer:

Cissi sa...

Lycka till i nya lyan! Hos oss har vi fixat med både det ena och det andra sen vi flyttade in. Framför allt var det otroligt skönt att få slita ner en lila strukturtapet med bård som satt i vardagsrummet. Det är mycket jobb, men kul att få sätta sin egen prägel på ett nytt boende. :)

Anna Eleonor sa...

Kul att höra att det finns fler som förstår känslan att slita bort det man tycker är fult.

Tack för lycka till-önskan. Det ska bli intressant att bo in sig där. Med alla nya ljud, eller icke-ljud.