Härskartekniker - fula knep som gör socialt samspel dåligt

Härskarteknik är att med fula knep i socialt samspel få någon att känna sig mindre bra. Första gången jag hörde om detta var när en klasskamrat höll föredrag om detta på gymnasiet. Klasskamraten berätta om den norska socialpsykologen Berit Ås som skrev om fem härskartekniker 1976. För några år sedan hittade jag en bok av Elaine Bergqvist. Hon skriver om härskartekniker och hur man ser dessa samt hur man bemöter desamma. Så här skriver hon i sin inledning:

”Har du lämnat ett sammanhang med ett missnöje som du inte kan sätta fingret på? Har du deltagit i ett gruppsamtal där du inte känt dig sedd? Då har du med största sannolikhet blivit härskad över, och det är aldrig trevligt. Därför att du görs mindre än du är och det är svårt att säga exakt varför.”

Empowerment-nätverket vid Stockholms universitet har skrivit en artikel om dessa härskartekniker, motstrategier och fem bekräftartekniker.

Gemensamt för alla dessa är att personen som använder härskartekniken kanske inte ens är medveten om att den gör det. Man ska utgå från det till att börja med.

Osynliggörande/Uteslutande

Härskartekniken går ut på att du inte syns eller hörs. När du berättar något för din arbetsgrupp kanske det börjar skrapa med stolar och bläddras i papper. Det kan också vara sådant som att du inte presenteras med namn. Det kan också vara härskarens teknik att osynliggöra en minoritet. Att säga att ett förslag inte kan bekostas då det är så få som behöver det är ett exempel på detta. Motstrategi: Tag plats. Märker du att de andra inte lyssnar på dig så är det dags att avbryta och tala om att det är viktigt för dig att de lyssnar. Lyssna på vad som sägs: om chefen/ordförande/gruppledaren säger: ”det kan inte bekostas” – fråga om det inte går att se det som en investering för minoriteten och att det vore värdefullt.

Förlöjligande

Härskartekniken går ut på att förlöjliga genom att förminska och förringa någons argument, eller andra typer av framföranden. Ett exempel är att använda liknelser som kan verka slående men i själva verket är helt ovidkommande. Att kalla någon för ”lilla” eller säga ”vad gulligt av dig” kan också ge samma effekt. Motstrategi: Fråga vad personen menar. Lugnt och fint. Vad menar du när du säger ”lilla gumman”? Är det någon som skämtar till dina argument kan man stoppa upp samtalet och fråga vad personen menar med att säga så som den sagt. Analysera, visa vad som är viktigt, återgå till diskussionen.

Undanhållande av information

”Att ha information och hålla den inne innebär makt vilket kan innebära att en person eller en grupp hindras från att handla så, som de skulle ha handlat om de hade vetat bättre. Att inte få tillgång till nyheter, möteshandlingar, protokoll, utskick eller inbjudningar kan leda till att det till exempel blir för sent att agera eller att man agerar på fel sätt.” **

Detta kan dyka upp när som helst och vilka sammanhang som helst. Är du en del av en grupp av något slag är det skäl nog att du ska ha information som rör denna grupp. Motstrategi: Påpeka att du inte fått all information. Om informationen är underlag för beslut och du behöver tid för inläsning – be att frågan skjuts upp. Har några pratat om ett projekt så kan du be dem att redovisa deras idéer så att du blir insatt. Tänkbara orsaker bakom den uteblivna informationen kan vara dålig struktur för hur information ska förmedlas. Personen som är ansvarig för informationen är inte medveten om att informationen inte nått alla den ska nå.

Dubbelbestraffning

Denna härskarteknik går ut på att vad du än gör så verkar det vara fel. Motstrategi: Först måste du bli klar över dina egna prioriteringar. Sen kan du bryta mönstret av de negativa pikar du råkar ut för. Du kan fråga om hur fast en deadline är och vad som händer om den bryts. Du kan berätta hur du prioriterar just nu, prata om konsekvenserna av det och om det är okej för de inblandade. Ett tips när du märker att du utsätts för detta är att repetera följande ord i ditt huvud: ”Jag vet varför jag gör det jag gör, jag vet vad som är viktigt för mig i livet.” Till personen kan man säga att:

”Det var tråkigt att du känner så, men jag prioriterar min hälsa/min familj/mig själv/mitt arbete nu och jag hoppas och tror att jag kan vara en del av den här situationen/relationen/organisationen ändå. Jag vill vara en del av den här arbetsgruppen/institutionen, men det är även viktigt för mig att prioritera annat. Jag hoppas att du/ni kan acceptera detta. Det har inget med dig/er att göra. Jag kan förstå om du/ni känner dig åsidosatt/ledsen/lämnad ensam/oprioriterad men det har ingenting med dig/er att göra jag respekterar/uppskattar/älskar dig. Jag gör detta för mig själv.”**

Påförande av skuld och skam

Denna härskarteknik innebär att du känner skuld och skam genom att någon annan lägger den på dig. Detta ses som den mest otydliga härskartekniken och det kan vara för att du utsatts för flera av de andra. Motstrategin: Du ska sätta ord på dina känslor. Sätt dig med papper och penna eller en samtalspartner. Försök beskriva situationen eller tillfället då du kände skuld och skam.

Detta var väldigt kortfattat. Tycker du att något verkar bekant eller att du vill veta mer om detta så kommer källor nedan.

Berit Ås.

Elaine Bergqvist (2008) Härskarteknik – den fula vägen till makt.

**Empowerment-nätverket vid Stockholms universitet http://www.jamstallt.se/docs/ENSU%20bekraftartekniker.pdf (8/1-11).

Härskarteknik på wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik (8/1-11).