Om man kunde titta in i min hjärna tror jag man skulle se något som liknande en utsliten kugghjulsmackapär. Jag har tänkt konstant sedan måndagen vecka 10. På hur, vad och varför, hur, vad, varför, hur, hur, hur, hur. Och så utvärderat och tänkt lite till. Idag var jag med på en studiedag som var superduperintressant. På en fikapaus fick jag höra att en annan av personalen hade frågat om studenterna skulle vara med och fått nej. Så en liten stund där kände jag mig som en wallraffare, snyltare och utböling. Dock förstår jag inte varför vi inte skulle kunna vara med. Studiedagen skedde ju på hemorten så det var ju inte som att de betalade konferensboende för oss. Vi ska uppleva vardagsslitet och är studiedagar en del av den så ska vi väl vara med....???
Nå väl. Nu har jag kanske slösat mina sista tankestrån på detta ovidkommande inlägg, men jag gör ett försök att läsa en artikel inför uppsatsarbetet. Framför Halv åtta hos mig med lite smaskens kanske jag orkar?
Ha det gott! Vi hörs på andra sidan helgen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar